Kategoriarkiv: Kropp och Knopp

Fira 8 mars på TioTretton!

varldensviktigastebok_dig

DJ-workshop

8 mars 11:30-13:30

Dj Kippshu från Femtastic visar dj-grunderna och deltagarna får prova på att mixa och scratcha.
Arrangör: BANG & TioTretton

Jämställdhet, kvinnodagen, snippa och snopp (samtal)

8 mars 13.30-15.00

Nathalie Simonsson, sexualupplysare och författare till Världens viktigaste bok kommer och snackar om jämställdhet, kvinnodagen, snippa och snopp.

Välkomna!

Lämna en kommentar

Under Kropp och Knopp, Musik

Svar på era frågor om livet och döden…

I lördags var Maria Farm som skrivit sorgboken här på TioTretton och pratade om livet, döden och sorg med. Här kommer hennes svar på era frågor:

Vad händer när man dör?
Svar: I våra kroppar händer det att hjärnans verksamhet slutar: vi kan inte tänka, känna, se eller höra längre. Hjärtat slutar slå och pumpar inte längre blod i vår kropp och vi slutar andas. Kroppen är död och personen finns inte längre kvar i den. Vad som händer med vår själ, vår personlighet och det som är unikt för just oss finns det många olika idéer om. Ingen kan egentligen veta detta bättre än någon annan: från döden återvänder ju ingen och kan berätta om hur det är. En del människor är religiösa och tror att vi kommer till Gud och himlen, andra att vi reinkarneras (återföds) som en annan varelse eller uppgår i ett kretslopp, energi, dit själar som är färdiga med livet kommer. En del tror inte på en gud och tänker att efter döden så händer inget särskilt: kroppen begravs hel eller kremeras (man låter bränna den och begraver askan eller sprider den i en minneslund) och där tar det slut. Många kan då känna att man på det sättet kommit in i ett kretslopp, återvänt till jorden eller naturen. När man besöker en grav eller en minneslund kan det därför kännas extra fint eller speciellt, men också sorgligt. Där vårdar vi minnet av den döde.

När mitt nyfödda syskon dog kunde jag inte gråta.
Varför? Jag får dåligt samvete för det!
Svar: Det är inte ovanligt att inte kunna gråta den första tiden efter ett dödsfall, man kan känna sig avstängd, vara som i chock eller uppleva tomhetskänslor. Man rår inte för sina känslor, de bara är. Du ska inte ha dåligt samvete för dem. Det betyder inte att du inte är/ var ledsen. Det betyder bara att det tar lite tid. Kanske var det också svårt och tungt att se dina föräldrar så ledsna och du ville inte tynga dem med dina tårar. Ett nyfött syskon är också speciellt att sörja: det var ju inte en person du lärt känna än. Säkert hade du förhoppningar och drömmar om vem det här syskonet skulle bli, hur ni skulle leka och lära känna varandra. Nu blir det inte så. Det är en sorg, ledsenhet, men också en besvikelse och ett tomrum som inte kommer bli fyllt.

Vad skall jag säga till min kompis som har en förälder som precis har dött?
Svar: Du kan säga att du är väldigt ledsen för vad som har hänt (vuxna brukar säga att de ”beklagar sorgen”, det är ungefär samma sak) och finnas där om hon/han vill prata. Ibland vill man inte det, utan det kan vara viktigare att bara var tillsammans: hitta på saker eller bara sitta på rummet och lyssna på musik. Man ska inte försöka förminska känslorna av ledsenhet hos den drabbade, låtsas som att de inte finns eller ge ”goda råd” om hur man bör sörja. Man ska vara den person man är och försöka vara en bra kompis. Hjälpa till med praktiska saker om det behövs. Man ska inte heller prata för mycket om sig själv.

Kan man bli så ledsen att man inte orkar leva?
Svar: En del deprimerade människor mår så dåligt att de hellre vill dö än leva, och en del av dessa tar också livet av sig. Det är alltid väldigt tragiskt när det sker, särskilt som många som har diagnosen depression kan få och får behandling med medicin och ibland samtalsterapi, som hjälper dem att må bättre. Att vara ledsen är inte samma sak som att vara deprimerad. Typiskt för en depression är att allt känns meningslöst, inte ens de saker man brukar gilla känns roliga, man kan ha svårt att sova eller tvärtom sova alldeles för mycket, äta för mycket eller för lite, vara sur och vresig eller väldigt nedstämd, tyst och tillbakadragen och ha svårt att komma igång med saker som man vet att man borde göra. Det här tillståndet ska ha varat i minst två veckor utan avbrott för att kallas depression. Att ibland tänka tanken att man vill försvinna, inte vara med längre, vilja dö eller bara vila är inte samma sak som att faktiskt vilja ta livet av sig.Fler människor än vad de flesta tror har sådana tankar ibland.

Jag är alltid rädd för att något hemskt skall hända mig eller någon jag känner. Hur slutar jag vara det?
Svar: Vi människor är olika: en del av oss har lättare att oroa sig än andra. Ibland är det en bra egenskap. En person som lätt uppfattar hotfulla saker eller situationer kan också handla snabbt om det behövs, sätta sig i säkerhet eller ta hand om andra på ett bra sätt. Ibland blir det dock för mycket av oron och du kanske känner dig alltför påverkad av den. Bra sätt att hantera oro kan vara att prata med någon du litar på, vuxen eller kompis. Hur tänker de? Vad oroar de sig för? Hur hanterar de sin oro? Ett annat sätt är att distrahera sig bort från oron, göra trevliga saker med andra, vara med kompisar. Ytterligare ett sätt kan vara att skriva ner det du är rädd för i en anteckningsbok: vad är det värsta som kan hända? Sen stänger du boken och lägger undan den. Nu har boken ”tagit hand” om din oro och du behöver inte bära den längre. Lite längre fram kan du bläddra tillbaka i den och läsa om dina tankar. Kanske blev det inte som du trodde? Ofta överdriver vi risker och konsekvenser när vi oroar oss.

När någon skadar sig eller blir ledsen händer det att jag börjar skratta.
Varför?
Svar: Förmodligen p g a att du blir lite överrumplad, överraskad av vad som hände. Du var inte beredd på det och kan bli lite nervös, inte veta vad du ska säga eller göra. Att skratta är också det vi inte ”får” göra när någon annan gör illa sig vilket kan bidra till att det är precis det vi gör. Vår hjärna fastnar liksom på ”inte skratta”, och så kan vi inte låta bli. Det bästa är ofta att förklara sig lite kort efteråt så den andre inte blir sårad. ”Förlåt, det var inte meningen att skratta åt dig, jag blev bara lite paff. Hur gick det?”, kan man säga t ex.
Jag längtar väldigt mycket efter min pappa som dog för 1 år sedan.
Hur slutar man längta?
Svar: Att sluta längta efter pappa låter svårt, det kommer du fortsätta göra. Han var ju en viktig person för dig. Däremot är det viktigt att inte alltid låta sig styras av de tunga känslorna, dra sig undan och sitta och älta för dig själv. Ta din längtan ”i handen” och låt den följa med när du är med kompisarna, går på bio eller tar en promenad. Ibland känns det starkare, ibland svagare. Skriv eller tänk inombords att du pratar till/med din pappa ibland. Ha kanske en särskild plats där du gör extra fint: sätt ett foto på pappa där, ha några saker som tillhörde honom, tänd ett ljus om du vill. Det kan bli en plats för din längtan. När du lämnar den platsen är det du som styr och det är tillåtet att göra andra saker, ha roligt t ex.

Min storasysters bästa kompis skadade sig i en mopedolycka i somras, hon kan inte prata eller gå mera. Sedan dess har min syster varit jättearg!
Ska hon alltid vara arg?
Svar: Ilska är en känsla som kommer när vi känner oss hotade, har blivit kränkta på något sätt eller utsatta för orättvisor. Vi kan också vara rädda för något, innerst inne, och visa det utåt som ilska och irritation. Att vara arg kan vara ett sätt att inte tappa kontrollen i en situation där vi känner att vi inte haft något att säga till om och när vi inte vet hur saker kommer bli. Nej, din syster kommer inte vara arg jämt men nu är hon förmodligen både arg över det orättvisa och hemska som hänt hennes bästis och det faktum att deras vänskap inte kommer bli vad den varit. Kanske gör det också att hon funderar en del över livet och döden i allmänhet och att hon är orolig och ledsen inombords, har svårt att sätta ord på sina tankar och känslor. Hon behöver lite tid.

Varför måste alla dö? Jag är rädd.
Svar: Det enkla svaret på varför vi alla måste dö är att vi inte kan leva för evigt: våra kroppar skulle inte klara av det, vi är inte gjorda för det. Allt i naturen och djurriket har också en början och ett slut, inget lever för evigt. Det är dock naturligt att vara rädd för döden, vi människor har en stark lust att leva och vi vill inte att det ska ta slut. Att vi inte ska få träffa våra vänner och vår familj igen, inte göra det vi gillar. Vi kan dock försöka tänka att inför döden är vi lika; alla dör, förr eller senare, på så sätt är det faktiskt något vi delar med alla människor på jorden. Det är viktigt att inte låta rädslan för döden ta över. Försök att vända på det: just för att livet har ett slut är det viktigt att ta vara på det, ta hand om sig själv och göra saker man tycker om. Vara snäll mot sig själv och sina vänner, sin familj. Kanske skulle det egentligen vara lika otäckt att tänka sig att leva i all evighet? Då skulle vi nog inte ta tillvara på livet lika väl och njuta lika mycket.

Lämna en kommentar

Under Böcker, Kropp och Knopp

Några av världens viktigaste frågor från TioTretton:

vad händer efter att man har dött, kan man verkligen sörja klart efter att någon har dött ?!

hur lever man egentligen?

Varför?

Varför just jag?

Hur gör man för att visa sitt intresse för någon hur vet man om personen e kär i än ?

Lämna en kommentar

Under Besökare Bloggar, Kropp och Knopp

Vilken är världens viktigaste fråga?

Lämna en kommentar

Under Kropp och Knopp

Missa inte kalaset för Världens viktigaste bok idag!

Kom och fira  Världens viktigaste bok – Om kroppen, känslor och sex 15.00-19.00 på TioTretton!!

Författaren Nathalie Simonsson berättar om boken, Ung utan pung uppträder, det blir Kropp & knopphörna, härligt pyssel och dessutom bjuds det snaskig fika.  

Världens viktigaste bok är en bok för dig mellan 10 och 13 år. Det är den första boken i sitt slag eftersom den tar upp normer, ja- och nejkänslor, hur man vågar tro på sig själv och hur man är schyssta mot varandra.   

I samarbete med rfsu och Ordfront

Lämna en kommentar

Under Böcker, Kropp och Knopp, Labbet, Scen